I blickfånget

Frisinnad folkbildning?

I regeringens budgetförslag minskas anslagen till studieförbunden med 250 miljoner kronor för 2024. De två följande åren ska anslagen minskas med ytterligare lika mycket. Skälen är, enligt den liberale utbildningsministern Mats Persson, tredelat: Dels måste regeringen prioritera för att pengarna ska räcka till det man vill, dels prioriterar regeringen yrkesutbildingar före folkbildning, dels har det förekommit fusk bland studieförbunden.

Man kan konstatera att liberalerna i regeringen inte är så varsamma med de historiska banden mellan de delar av samhället som stöttat den svenska liberalismen i Folkpartiet (Liberalerna). Istället för att värna banden till miljörörelsen driver den liberala miljöministern en agenda för ökade utsläpp och minskad biologisk mångfald – områden där speciellt den senare varit en liberal hörnsten, på kollissionskurs med miljörörelsen. Istället för att värna banden till kvinnorörelser för jämställdhet driver den liberala jämställdhetsministern på för att utarma det objektiva begreppet ”kvinna” och låta det bli en valbar del av en subjektiv känsla, utbytbar över tid, på kollissionskurs med kvinnoorganisationer. Istället för att värna banden till goda freds- och biståndsrörelser är Liberalerna idag ett av många partier, där upprustning är det enda sanna och riktiga och där biståndet, inte minst som fredsprojekt, nedprioriteras.

Och nu prioriterar också Liberalerna ner studieförbunden och folkbildningen, en rörelse som varit central för partiet i decennier. Folkbildningen handlar om hela människans växt, i alla delar av landet och för alla åldrar. Men för Liberalerna idag är bildning inte en fråga om mänsklig växt, utan enbart materiell tillväxt. Utbildning som inte leder till jobb är inte prioriterade. Det innebär till exempel att äldre med vilja till vidare folkbildning, eller kultur i vid bemärkelse, inte längre är något liberalt prioriteringsområde.

Man kan tycka att de problem som nämns kring dålig redovisning och fusk med aktivitetsbidrag kunde leda till att staten tillsammans med studieförbunden adresserade själva frågan – stramade upp regler och uppföljningar och gav fuskande förbund kännbara konsekvenser. Men att som första åtgärd peka på att folkbildning för Liberalerna idag inte längre är prioriterat är något helt annat.