JAG LÄMNADE LANDSMÖTET MED EN ORO FÖR FRISKOLORNAS FRAMTID.

Andreas Mörck, Förbundsdirektör Almega utbildning var en av utställarna på Liberalernas landsmöte. Här reflekterar han över sin upplevelse.

Landsmötesdagarna i Karlstad var som alltid en påminnelse om att Liberalerna är det parti vars medlemmar har störst engagemang för skolfrågor. Men som företrädare för landets friskolor lämnade jag i år Värmland med stark oro på grund av den nya linje som partiledningen slagit fast.

Hur ser framtiden ut för alla de elever, föräldrar och lärare som av olika skäl valt bort den kommunala skolan?

Friskolereformen fyller 33 år i år och den har inneburit en verklig valfrihetsrevolution. Från att ha varit hänvisad till närmaste kommunala skolbyggnad har landets barnfamiljer nu vant sig vid att de kan välja mer fritt. Idag går nära 420 000 barn och elever i fristående förskolor och skolor, och andelen har ökat för varje år som gått sedan millennieskiftet. Föräldrar i länder med avgiftsbelagda privatskolor borde snegla avundsjukt på den svenska modellen.

Men de senaste årens svängningar i politiken har lett till att den valfrihet och mångfald av skolor som kommit att bli väldigt uppskattad inte längre kan tas för given. Det finns mörka moln i horisonten för den som tror på föräldrars förmåga att själva fatta beslut som rör deras barn.

Flera av förslagen som finns med i de utredningar som presenterats under 2025 slår hårt mot landets friskolor. Sänkt skolpeng, uteblivna statsbidrag och förbud mot att fördela resurser mellan skolenheter kommer inte att leda till att en enda elev får mer kunskaper. Det bygger i stället hinder för välfungerande skolor.

Ovanpå detta lägger sig Liberalernas förslag om att helt förbjuda aktiebolag i skolan, trots att det är just dessa skolor som varit motorn i valfrihetsrevolutionen. 8 av 10 friskoleelever går i en skola som drivs av ett aktiebolag. Det är en associationsform som har många praktiska fördelar för den som vill bygga en långsiktigt stabil verksamhet.

Att Liberalerna skulle gå till val på att förbjuda en driftsform, oaktat dess kvalitet, var inget jag hade kunnat förutse. Från partiledningens håll hörs argument om att valfriheten ska bestå även om aktiebolag förbjuds i skolan. Tyvärr saknar detta påstående verklighetsförankring. Valfriheten i svensk skola, som Liberalerna själva under lång tid banat väg för, skulle gå en mycket osäker framtid till mötes.

I den grundläggande frågan om skolans avgörande roll för framtiden är vi helt överens. Vi är också överens om att skolan inte ska vara en plats för lycksökare och oseriösa aktörer. Det är välkommet att myndigheterna fått bättre verktyg och om det krävs mer för att upprätthålla ordning och reda i systemet är vi de första att välkomna det.

Många av de reformer som Liberalerna kämpat för att få igenom är bra. Vi behöver en bättre läroplan, en stärkt elevhälsa och ett betygssystem som elever kan lita på. Men det finns också en förändringströtthet i den svenska skolan som varje politiker behöver hantera varsamt. Alla förändringar som beslutas landar till sist i knät på rektorer och lärare.

Mitt sista medskick till alla engagerade liberaler runtom i landet: Svensk skola är bra, våra elever presterar toppresultat i internationella mätningar och 9 av 10 lärare trivs på jobbet. Men att nära 20 000 elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet är ett gigantiskt svek och ett bevis för att mer behöver göras för att öka likvärdigheten.

Hit borde alla partier rikta all sin kraft, och för att skapa en bättre skola för alla behövs Sveriges friskolor mer än någonsin.

Andreas Mörck
Förbundsdirektör, Almega utbildning