Intervju med Ulla Hamilton, VD Friskolornas riksförbund

I Tidöavtalet under rubriken: Utökat arbete och förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller och effektivt verkställighetsarbete, står det: ” Lämna förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.”

Denna skrivning har vållat mycket debatt. Är det verkligen tänkt att anställda inom offentlig sektor ska vara tvungna att anmäla människor de kommer i kontakt med, om de misstänker att de befinner sig illegalt i Sverige? Och hur ska det gå till i praktiken?

Friskolor i Sverige tillhör inte den offentliga sektorn, men verkar på samma arena, när de erhåller offentlig skolpeng och ingår i skolsystemet.

Jag hör en dag på radion att Ulla Hamilton, VD för Friskolornas riksförbund, säger att förslaget är huvudlöst. Jag träffade henne för att fråga hur hon landade i detta svar?

-Ekot ringde mig och frågade om jag ville kommentera förslaget och då sa jag att det ville jag gärna.

-Jag tycker inte att de som jobbar i skolan ska vara angivare, helt enkelt. Det är en rent delikat förtroendefråga mellan lärare, elever och familjer. Redan idag finns det många elever i friskolor som har en brokig bakgrund där man vanligen är skeptiska och misstänksamma mot myndigheter. De är inte helt bekväma med hur allt fungerar i Sverige, vilket även spiller över på skolan. Det kommer vanligen från en syn på auktoriteter – om man kan lita på dem eller inte. Uppstår då minsta risk att ett sådant här förslag kan påverka tilltron till skolan och lärarna, ja då vågar man kanske inte längre släppa iväg sina barn till skolan.

-Det måste finnas en förtroendefull relation mellan skola och föräldrar! Inte minst i förskolan. I dagens debattklimat sprids lätt olika rykten om hur saker och ting förhåller sig. Därför måste vi vara tydliga med att föräldrar tryggt kan lämna sina barn hos en friskola.

Vilka reaktioner har du fått från medlemsskolor när du sagt detta?

-Detta är inte ett stort problem som vi har diskuterat bland våra medlemmar. Men vi talar ofta om lärarrollen – hur man tycker att den ska vara. Och även om rektorsrollen, såklart. I övrigt har jag inte fått något annat än positiva reaktioner från både styrelsen för Friskolornas riksförbund och från våra medlemmar.

Vad tror du om framtiden?

-Det är svårt att veta. Men jag tycker att det är en ganska epokgörande förändring av yrkesrollerna, om detta förslag ska gälla alla anställda personer som jobbar inom offentlig sektor. Som jag sa till Ekot: Det finns även en risk att det påverkar intresset att söka sig till det här yrket i framtiden också. Och inte bara läraryrket är underförsörjt. Vi har även brist på sjuksköterskor och personer som ska arbeta inom äldreomsorgen. Vem av dem vill bli angivare?

Ser du några fler problem med förslaget?

-Ja. Vad blir nästa steg? Anmäla föräldrar till elever om du misstänker att de är brottslingar? En slags polisens förlängda arm? Samla in annan info om en familj? Detta måste vi våga tala om.

-För övrigt gällande framtiden, väntar vi nu på den nya friskolelagen. Det vi vet är att det kommer att bli mycket svårare att starta en friskola i framtiden. Kraven blir alltmer orimliga – vilket förmodligen är syftet. Att göra det så svårt att ingen kommer att klara av eller ens vilja försöka att starta en friskola. Dessutom skenar kostnaden för att söka tillstånd. Du måste ha gjort en gedigen marknadsundersökning först, samt kunna presentera en godkänd lokal. Miljoner i kostnader, innan du har fått en enda intäkt.

Vad är frisinne för dig?

-Jag har alltid varit liberal. Och därför tycker jag att civilsamhället har en oerhört viktig roll att fylla.

-Goda, sociala nätverk är viktigt. Det är något som har försvunnit i Sverige, när många anser att staten är mycket bättre på att sköta saker. Det stämmer inte. Se bara på hur de privata vårdföretagen ställde upp föredömligt under pandemin! Få har insett vilken betydelse de hade.

-Jag kommer från västgötabygden. Min farmor och farfar hade en lanthandel utanför Falköping. När jag växte upp såg jag vilken betydelse mänsklig samverkan har. Där, på landet, fyllde de en större roll än att bara tillhandahålla en lanthandel. De ingick i en viktig samhällsstruktur, vilket aldrig kan ersättas av en offentlig myndighet.

-Min mormor och morfar bodde i Tibro, vilket kännetecknas av liberal småföretagarbygd. Det har präglat mig.

-Ett samhälle måste inse vikten av civilsamhällets betydelse – där även kyrkan har en viktig roll. 

 Annika Westh