De amerikanska grundlagsfädernas skickliga kompromiss om religion i konstitutionen från 1787, som tillät Gud att överleva och ha framgång i Amerika och som markerade en klar åtskillnad mellan statsmakt och religiös tro, var en stor gåva till mänskligheten. Frisinnad Tidskrifts redaktör Birgitta Nilsson berättar om en nyutkommen bok.

God is back

Oavsett om man gillar det eller inte, är religionerna på frammarsch i världen och syns i det offentliga livet. Det gäller inte bara muslimsk tro utan också kristen. Om detta kan man läsa i den nyutkomna och intressanta boken God is back, med underrubriken How the Global Rise of Faith is Changing the World. ( Penguin Press 2009, 400 sidor.) Den är skriven av två Oxfordutbildade historiker, chefredaktören John Mickletwait på den högt rankade brittiska tidskriften the Economist och Adrian Wooldridge, tidigare tidskriftens Washingtonkorrespondent. De är liberaler, den ene ateist och den andre katolik. Ironiskt nog instämde The Economist för inte så länge sedan i den allmänna dödförklaringen av religion. Mickletwait och Wooldridge skriver i boken att de var så säkra på detta, att tidskriften publicerade den Allsmäktiges nekrolog i sin milleniumutgåva.

En del liberaler menar att religion skall begränsas till att vara en privatsak och det kan vara riktigt i betydelsen att medborgarna i demokratiska stater själva får välja sin tro. Men Micklethwait och Wooldridge beskriver sakkunnigt hur religion inte kan avfärdas som enbart privatsak. Religion utgör ett framträdande inslag i det offentliga livet i många demokratiska stater, även i sådana med sekulär lagstiftning.

De amerikanska grundlagsfädernas skickliga kompromiss om religion i konstitutionen från 1787, som tillät Gud att överleva och ha framgång i Amerika, som försäkrade olika trosriktningar att leva sida vid sida och som markerade en klar åtskillnad mellan statsmakt och religiös tro, var en stor gåva till mänskligheten, menar Micklethwait och Wooldridge. De tillägger att detta är en förebild som troende, ateister och agnostiker över hela världen behöver nu mer än någonsin.

Bärande tankegångar i God is back är följande:

• Många har de senaste 200 åren profeterat om att religionerna kommer att försvinna med ökad materiell standard och en samhällsordning baserad på rationella/vetenskapliga principer och individuella rättigheter.
• Men över hela världen attraherar religionerna, inte minst kristendomen, alltfler människor.
• Religionerna stärker sin ställning på de offentliga arenorna.
• Amerikansk syn och europeisk syn på förhållandet mellan religion och modernitet är mycket olika..
• Orsakerna till detta står att finna i Amerikas respektive Europas historia, i globaliseringen och i ekonomiska och demokratiska framsteg i utvecklingsländer och i före detta kommunistiska länder.
• Modernitetens främsta drivkrafter - teknologi och demokrati, frihet och möjlighet till individuella val - stärker snarare än underminerar religion.
• USA är exempel på att modernitet och religion kan existera sida vid sida även när landets konstitution är sekulär.
• Konsumtionssamhället skapar sug efter andliga upplevelser.
• Ett samhälle kan inte kallas modernt utan en pluralism som ger offentligt utrymme för religion även på den offentliga arenan.

Amerikansk och europeisk syn på religion

Micklethwait och Wooldridge, slår fast att det i västerländskt tänkande ända sedan Upplysningen funnits en klyfta mellan Europa och Amerika i synen på förhållandet mellan religion och modernitet. Denna klyfta har sina rötter i 1700-talets olika samhällsförhållanden i Europa respektive Amerika. I Europa betraktade revolutionärerna med rätta de etablerade och hierarkiska kyrkorna som allierade med den gamla auktoritära statsmakten. Det fanns ingen trosfrihet för den enskilde. Amerikas grundlagsfäder hade däremot en välvillig inställning till religion, även om alla av dem inte var troende. De var noga med att i den amerikanska konstitutionen åtskilja kyrka och stat, inte minst för att skydda kyrkan från staten.

Amerika var från början en ovanlig blandning av religiöst och sekulärt. Många immigranter dyrkade både Gud och Mammon. Enligt Max Webers kända teori gjorde denna kombination dem extra ekonomiskt framgångsrika. I Amerika tvingades inte människorna in i någon kyrka och de troende understödde i allmänhet både demokratin och den fria marknaden. Också religionens existensvillkor reglerades på en sådan marknad. Till skillnad från europeerna kunde amerikanarna själva välja kyrka och tro. Den enda vägen för kyrkorna i Amerika att överleva har varit att själva skaffa medlemmar. Att även religionen sedan länge existerat på en fri marknad är enligt Micklethwait och Wooldridge en av orsakerna till religionens fortsatt starka ställning i USA.

I Europa var religionen inblandad i krig och förtryck. I Europa fortsatte såväl den katolska kyrkan som protestantiska kyrkor, med vissa undantag, sin kamp mot frihet och demokrati till långt in på 1900-talet. Kungamakten ansågs vara av Guds nåde. De europeiska kyrkorna har ofta haft en avog inställning till kapitalism och fri marknad. I Europa tvingades människor in i kyrkorna. Här var det statsmakterna som länge bestämde villkoren för kyrkorna och religionerna och de enskilda människornas tro. Vårt eget land, ett av världens mest sekulariserade, fick en religionsfrihetslag först 1951. Före dess kunde man inte begära sitt utträde ur statskyrkan utan att uppge särskilda skäl.

Det sekulariserade Sverige

Det är inte många år sedan den svenska statskyrkan avskaffades och vi har fortfarande en särskild lag för viss reglering av Svenska kyrkan. Författarna till God is back noterar med en viss förvåning att den svenska staten administrerar kyrkoskatt - om än frivillig - från enskilda till deras kyrkor och samfund. Något som tycks helt främmande för det religiöst genomsyrade amerikanska samhället. För att inte tala om att statschefen fortfarande måste vara medlem i Svenska kyrkan.

Enligt Micklethwaits och Wooldridges förklaringsmodell skulle det faktum att Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder ha ett starkt samband med att det religiösa livet så länge styrdes av statsmakten och av så många förknippats med tvång och auktoritär överhet.

Gud förklarades döende

De framträdande europeerna Marx, Durkheim, Freud, Nietzsche, Weber och Lenin dödförklarade med bestämdhet Gud. Den som var något på den offentliga europeiska arenan borde ansluta sig till uppfattningen att skulle man vara modern måste man kasta av sig det religiösa oket. De som höll fast vid sin tro betraktades som vidskepliga och inskränkta. Den inställningen har spritt sig med stor framgång också bland vanligt folk i Europa. Dock har Amerika varit ett problem för sekularisterna. Amerika är ju oomtvistligt ett modernt land med en sekulär konstitution men med  religion väl synlig i det offentliga livet. Där har det gått bra för modernitet och religion att existera tillsammans. Men sekularisterna har förklarat, att när det unga USA mognat kommer religionen även där att förtvina och till och med en stor del av den amerikanska intelligentian trodde i slutet av 1900-talet att människorna snart skulle ha lämnat Gud bakom sig.  The Economist var så säker på detta, skriver Micklethwait och Wooldridge "att vi publicerade den Allsmäktiges nekrolog i vår milleniumutgåva".

Den amerikanska modellen vinner mark

I själva verket är det i stället den amerikanska modellen, med modernitet och religion sida vid sida, som nu sprids runtom i världen, i Kina, Asien, Afrika, Arabien och Latinamerika. Inte bara islam växer. Det gäller i allra högsta grad kristendomen, som breder ut sig i stater som under senare decennier utvecklats i fråga om rationalitet, materiell standard och demokrati. Just de fenomen som Marx, Lenin och den beryktade sociologen och nationalekonomen Max Weber pekade ut som skälen till att religionerna skulle dö ut.

Boken ger rikhaltigt med exempel på kristendomens pågående renässans i världen. Och det handlar inte om småsaker. Tack vare vågor av evangelisation bekänner sig halva Afrikas invånare numera som kristna. I Latinamerika, där den romersk-katolska kyrkan tidigare haft religiöst monopol, växer pingströrelsen i rekordfart. Men med den största kraften växer samma rörelse i Sydkorea. Den största församllingen med 830 000 medlemmar och 38 000 barn i söndagsskolan har sin kyrka mitt emot parlamentsbyggnaden i Seoul.

Kina håller på att tänka om. Mao ansåg att samhällets främsta fiende efter kapitalismen var religionen. Han dödade präster och förstörde kyrkor och tempel. Kina har numera religionsfrihet - om än inte till 100 procent. Kristendomens tillväxt i Kina är större än någonsin tidigare. En följdverkan av den ekonomiska blomstringen. När kinesen har fått allt han vill ha i voluminösa shoppingcentra uppstår ett behov av en andlig erfarenhet, säger en representant för en av Kinas växande kyrkor.

Sekularismens profeter får ursäkta, men det är inte okunniga och avsigkomna människor som utgör stommen i denna religiösa renässans i världen, utan välutbildade och köpstarka personer som efter tillräcklig materiell behovstillfredsställelse frågar efter meningen med livet. Också många amerikanska evangelikaner är välutbildade med goda inkomster. Förstadskyrkorna runt New York är fulla av doktorer, advokater och affärsfolk, som inte ser religion som en gammal relikt, utan en väg att hantera det moderna samhällets störtflod av impulser. Inte som ett alternativ till ett modernt liv utan som en viktig del av det.

Vi var kanske en del som trodde att resonabla och förnuftiga kyrkor med en historiskt-kritisk bibelsyn skulle vara bäst rustade för att klara sig i rationalitetens moderna samhälle. Men vad vi ser nu är att nästan överallt där kristenheten växer, handlar det om kyrkor som tolkar bibeln bokstavligt och uttrycker tron mycket emotionellt och som dessutom mer och mer ser betydelsen av att dess medlemmar påverkar politiken. Också i USA där de evangelikala under en stor del av 1900-talet höll sig i bakgrunden har som bekant upplevt en renässans och spelar en stor roll i de amerikanska presidentvalen. Dessa kyrkors teologiska tolkningar och karismatiska trosyttringar kan te sig främmande för dem som är uppväxta med klassisk katolicism eller lutherdom. Men Micklethwait och Wooldridge bedömer inte. De beskriver.

Kommunismen dog - Gud lever

I flera tidigare kommunistiska länder i Europa breder religionsutövandet ut sig. En majoritet av ryssarna uppger sig vara troende. I Polen går mer än 70 procent av folket regelbundet i kyrkan. Pingstväckelsen dyker även upp som en kraft i Frankrike, sekulariseringens hjärta.

Micklethwait och Wooldridge ger en rad exempel på hur religionen tar mer och mer plats i det offentliga rummet. Vladimir Putin, den hårdhudade före detta KGB-tjänstemannen, bär sitt dopkors och håller sig med ett litet kapell intill sitt kontor i Kreml. Tony Blair, tidigare premiärminister i det mycket sekulariserade Storbritannien påstås ha varit "en ständigt bedjande person" och konverterade till katolicismen kort efter sin avgång. Innan Sarkozy blev president pläderade han för en ökad roll för religionen i samhället.

Sekularister omprövar

Micklethwait och Wooldridge berättar om hur somliga av de tidigare sekulariseringsprofeterna börjat ompröva sin syn på religionens betydelse i samhället. En av de mest framträdande, filosofen Jürgen Habermas, framhåller numera att religionen är ett skydd mot konsumism och överdriven kapitalism och att icke troende måste hysa tolerans för troende människors roll i samhället och tvärtom.

-Vi begick ett misstag, säger den amerikanske sociologen och teologen Peter Berger. Vi trodde att modernisering och sekularisering hängde ihop. Men sambandet gällde i stället modernisering och pluralism. För en växande skara människor i moderna samhällen är religion numera inte tagen för given. Inställningen till religion bygger på det fria valet, antingen man vill ha en relation till en gud eller inte.
Birgitta Nilsson