Religiösa friskolor ifrågasatta

Religiösa friskolor ifrågasatta
-Jag vill definitivt inte ifrågasätta att kyrkor, religiösa organisationer eller troende personer vill starta eller driva skolor. Det är ett konfessionellt innehåll som jag är emot, säger integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni.  Frisinnad Tidskrifts redaktör Birgitta Nilsson har intervjuat henne mot bakgrund av hennes uttalanden om att det inte skall finnas några religiösa friskolor.

- Det ska inte finnas några religiösa friskolor, sa du i Ekots lördagsintervju i Sveriges radios P1 för en tid sedan. Begreppet "religiös friskola" förekommer inte i svensk lagstiftning. Däremot står det i läroplanen att skolans timplanebundna undervisning inte får vara konfessionell. Vad menar du då med att det inte skall finnas några religiösa friskolor?

- Det står i skollagen att det får finnas fristående skolor med religiös inriktning. Vi har friskolor med olika inriktning. Det kan vara en speciell pedagogisk inriktning och det kan vara profilskolor med musik, idrott, språk m m. Dessa anser jag vara öppna och neutrala. Och så finns det skolor med religiös inriktning, men de anser jag inte vara öppna och neutrala. Lika litet som friskolor med socialistisk inriktning skulle vara det. De skulle inte vara neutrala i förhållande till andra politiska ideologier. Därför menar jag att religiösa friskolor är olämpliga i en sekulär stat.

Jag vet att läroplanen säger att undervisningen ska vara neutral och inte genomsyras av religiös övertygelse. Men av rapporter att döma vet jag att detta sker, och jag vet att hos en del av dem som efterfrågar de här skolorna och som driver skolorna, så finns det ett behov av att det är just religionen och religionens värderingar som skall vara styrande. Och ibland går inte religionens värderingar i takt med de sekulära värderingar som vi menar att skolan skall förmedla.

- Men står inte skollagen och läroplanen i strid med varandra?
Jo, de är ju varandras motsatser. Dagens religiösa skolor fungerar så som skollagen säger. Man får ha religiös inriktning och därmed kan religionen genomsyra det man gör och det man lär ut, medan då det läroplanen säger är något helt annat och det tillåter och skall, enligt min uppfattning, tillåta religiösa huvudmän, d v s de som äger och driver skolan kan till exempel vara en kyrka. Det är inga problem. Men skolan skall vara öppen och neutral.

- Är det inte en brist hos skolverket om det nu trots läroplanens regler ändå förekommer konfessionell undervisning?
Felet är att skollagen säger att det får finnas skolor med religiös inriktning. Det är därför vi har problem. Vi tror och vill kanske tro att huvudmännen skall följa läroplanen, men jag tycker att det är för mycket som tyder på att de inte gör det.

Man kan tycka att ibland är det helt okey det som en del religiösa friskolor gör. Men min hållning är principiell. Skulle vi tycka det vore acceptabelt att vissa myndigheter skulle ha en viss religiös inriktning? Det tror jag inte att någon skulle tycka. Och skolan är ju en av samhällets allra viktigaste institutioner där barn över religionsgränser och etniska och kulturella gränser skall kunna träffas.

Kan man inte lita på skolverkets kontroller?
Skolverkets kontroller är annonserade i förväg och skolledaren har möjlighet att vara närvarande hela tiden, också när skolverkets företrädare talar med till exempel lärare. Och det kan finnas intresse hos skolan att ha en annan fasad utåt än hur man verkligen arbetar.

När Skolverket kommit fram till att en skola bör stängas på grund av brott mot lagar och regler, så kan det ta flera år innan ärendet genom överklaganden kommit upp i högsta instans. Ett sådant ärende tog fyra år, vilket är väldigt lång tid när det handlar om barn.

Men varför har inte regeringen ändrat på detta?
Folkpartiets ståndpunkt är att vi behöver oannonserade inspektioner och effektivare tillsyn men även med förbättrad tillsyn kommer det inte att vara lätt att stänga en skola. Och det ska inte vara lätt. För vi kan inte skyffla omkring barn hur som helst. Problemet nu är att det är väldigt lätt att öppna en skola. Och det faktum att det står i skollagen att det får finnas skolor med religiös inriktning.

Finns det inte enighet i regeringen om att det behövs en ändring?
Nej, inte ännu. Men jag har folkpartiet bakom mig i denna fråga, eftersom rapporter visar att det finns en hel del skolor som inte följer läroplanen. Och det är kanske inte så konstigt eftersom man, om man till exempel vill starta en muslimsk friskola, fyller i en speciell ruta för religiös inriktning i Skolverkets ansökningsblankett.

Men det står ju strid med läroplanen.
Ja. Och därför menar jag att det måste göras något åt detta.

Anser du att det är fel att trossamfund, församlingar eller andra religiösa organisationer över huvud taget driver fristående skolor?
Absolut inte. Jag har kanske varit otydlig i min kritik mot religiösa friskolor. Och då vill jag gärna förtydliga mig nu. Jag vill definitivt inte ifrågasätta att kyrkor, religiösa organisationer eller troende personer vill starta eller driva skolor. Det är ett konfessionellt innehåll som jag är emot.

Kan du förstå att de som driver så kallade religiösa friskolor utan att bryta mot lagar och regler känner sig lite kränkta när det talas om religiösa friskolor som något skumt?
Men varför skall någon känna sig kränkt för att någon annan av principiella skäl tycker att våra institutioner skall vara sekulära? Jag vill inte ha skolor med religiös inriktning. Då är det upp till dem att säga att de inte låter sin undervisning genomsyras av sin religion och dess värderingar. Jag vet inte riktigt hur man skall kommunicera detta eftersom det finns många skolor med religiös inriktning som bryter mot lagen. Och man kan ju fråga sig varför de som inte vill ha en religiöst färgad undervisning ändå fyller i kolumnen för detta i Skolverkets ansökningsblankett.

Tack så mycket Nyamko Sabuni för dessa klarlägganden av en till synes motsägelsefull lagstiftning!
Utbildningsdepartementet tolkar skollagens formulering fristående skola med religiös inriktning som så att till exempel morgonbön och bön före maten kan tillåtas. Också att fritt valt arbete kan utformas enligt den speciella inriktningen. Men deltagande i sådan verksamhet skall vara frivilligt för eleven.