Nedslag i historien. Om Ivan Bratt
Göran Nilsson, ordförande i folkhälsoutskottet i Landstinget Västmanland, har läst en bok om Systemets grundare Ivan Bratt.
Det kom ett brev.....
Mottag härmed vårt av hjärtat gående tack för den lindring vi fått erfara i de hemska lidanden som vi och våra barn fått utstå genom den förut oinskränkta sprithandeln.
Motbokssystemet har märkbart förbättrat våra hem, vår ekonomi samt skapat frid och ro i många hem vilket spritmissbruket ensamt förjagat. Goda doktorn, förtröttas ej i detta behjärtansvärda arbete! Det finns ju andra viljor som motarbeta vår räddning, ja äro nog grymma och hjärtlösa att vilja störta oss tillbaka i samma olycka. Förlåt att vi tar doktorns tid i anspråk med dessa enkla rader! Åter ett hjärtligt tack!
Stockholm 10 maj 1914
Många arbetarhustrur
Brevets adressat var den 36-årige läkaren Ivan Bratt i Stockholm. Kontrasten i avsändarnas och adressatens sociala klasstillhörighet är slående. Man ser framför sig en sliten alkoholisthustru som kanske för första gången på länge kunnat njuta en promenad i vårens tid tillsammans med en nykter karl. Adressaten Ivan Bratt var son till ett hovrättsråd. Han bodde på de finaste adresser och hade fått den bästa utbildning, inkluderande språkresor till England, Tyskland och Frankrike.
Ivan Bratt kunde behöva brevet. Hans agerande i alkoholfrågan gjorde att han, "tokbratten", var utsatt för en offentlig mobbning som får nutida massmediadrev att blekna. Mer än var tredje visa i Stockholms revyer vid denna tid handlar om Bratt och motboken. Angreppen på hans person i pressen var synnerligen grova.
Socialisten August Palm tog Brattmotståndet på entreprenad och startade tidningen Apell enkom för att häckla Bratt: "Främlingar som komma hit och höra om vår konstifika literförordning och våra Brattska schattsystem, tro inte att svenskarna är kloka som låter hunsa sig till slikt. Men jag skall skriva till utriket och tala om att svenskarna är kloka. Utom en. De andra äro fega".
Genom sina många sjukbesök hade nog Ivan Bratt ändå en långt mer realistisk insikt i arbetarklassens problem än den marxistiskt skolade socialisten August Palm.
Ivan Bratt var läkare med socialmedicinsk inriktning. En god levnadsteckning om honom har skrivits av Håkan Westling, tidigare rektor vid Lund Universitet (Håkan Westling: Ivan Bratt Legendarisk läkare Systemets grundare, Atlantis 1997) Brevcitatet ovan är hämtat ur denna bok. Bratt hade en omfattande praktik och skaffade sig en gedigen klinisk och vetenskaplig erfarenhet när det gällde alkoholfrågor. Han kom fram till uppfattningen att handeln med alkohol måste undandras privata vinstintressen och att regleringar i utskänkningen var nödvändiga. Uppfattningen drevs i debatter och kommittéarbete, Han var en mycket begåvad talare som lätt kunde övertyga ett auditorium. En majoritet av läkarkåren stödde honom och han blev det medicinska etablissemangets språkrör i debatten.
År 1914 blev Ivan Bratt verkställande direktör på Stockholmssystemet och detta företag fick samma år ensamrätten till spritförsäljning i Stockholm. Bratt genomförde sina reformer resolut. Effekten blev dramatisk. Månaden före brevet april 1914 halverades på ett bräde antalet fylleriförseelser i Stockholm. På ett par år minskade medicinska alkoholskador som delirium tremens och skrumplever till en bråkdel av vad de varit tidigare. Antalet personer intagna för alkoholism på Katarina sjukhus i Stockholm sjönk från 18 per 1000 invånare år 1913 till 4 per 1000 invånare år 1926. Efter denna chockterapi hade Sverige under 1900- talet en internationellt sett låg alkoholkonsumtion. Många bedömare ser i detta en viktig förklaring till det svenska välståndsundret som vid mitten av seklet imponerade på omvärlden.
Stödet från läkarkåren var viktigt i avgörande ögonblick. När ny oktroj för Stockholmssystemet skulle utfärdas 1916 stod det och vägde i stadsfullmäktige. De brevskrivande arbetarhustrurna hade all anledning att vara oroliga. Avgörande blev en tung skrivelse från 116 Stockholmsläkare som bland annat påpekade att till fattigsjukvården anmälda fall av kronisk alkoholism minskat med två tredjedelar liksom antalet fall av delirium och alkoholsjukdom på stadens sinnessjukhus. Bland undertecknarna fanns en lång rad praktiserande läkare i Stockholm liksom ett tjugutal tongivande överläkare och professorer.
År 1928 fyllde Ivan Bratt 50 år och tröttnade på alkoholfrågan Han flyttade till Frankrike som verkställande direktör för Svenska Kullagerfabrikens organisation där. Han fick på detta sätt nytt utlopp för sin organisatoriska begåvning. Naturligtvis talade han franska perfekt.
Som ordförande i folkhälsoutskottet i landstinget Västmanland ser jag mycket internationell statistik. Man slås av hur lyckosam den svenska utvecklingen varit i förhållande till den ryska. Svenska män konsumerar mycket mindre alkohol och har tjugu års längre medellivslängd än ryska män.
Skillnaden kan bero på att vi i Sverige inte haft någon Vladimir Lenin och att ryssarna inte haft någon Ivan Bratt!
Göran Nilsson
