Staffan Werme

Tankar från bondgården, januari

Frisinnad Tidskrift tar ett steg in på nätet.

Denna märkliga vinter. Här i Närke är det snarare vår. Talgoxarna filar för fullt utanför rutan. Sälgarna har redan knopp. Och det är en vecka kvar av januari.

Är det klimatförändringarna? Mycket talar för det, även om meteorologerna ständigt påpekar att man inte kan dra slutsatser av ett enda år, en enda märklig årstid. Men 2016 var det tredje året i rad där temperaturrekordet slogs på global nivå. Och allt mer pekar på att klimatet skenar.

Det finns skäl för oro. Ändå finns det många som är skeptiska trots att det finns en enorm övervikt av forskare som pekar på riskerna med klimatförändringarna. Men även för dem som inte tror borde frågan vara: Om det skulle vara så att klimatförändringarna ändå är orsakade av människan, vad förlorar vi på att vi tar dem på allvar?

Det finns enorma möjligheter med att hantera klimatutmaningen. Nya energibärare ger jobb inom såväl forskning som industri. Riskerna med en värld beroende av några få leverantörer av kol, olja och gas minskar när energin kan produceras på ditt eget tak av solceller som ser ut som taktegel. Produkter som inte drar mer energi än nödvändigt, sparar också pengar för fattig som rik. Människor i de fattigare delarna av världen kan plötsligt bli energiproducenter och skapa sig en grund för en bättre välfärd.

Och så vidare.

Jag är deltidsbonde. Jag är också medlem i LRF. Ibland får jag då inlägg och texter som visar på komplexiteten i den värld vi lever i. Senast handlade det om att en senior forskare hävdade att vi borde hugga ner alla urskogar och strunta i naturvården, eftersom det är ung skog som binder mest koldioxid. Han fick genast mothugg av andra som hävdade motsatsen – hugg inte gammal skog, eftersom det då frigörs kol som annars bundits i träd och mark.

För mig som redaktör för Frisinnad Tidskrift var det en tanke i tiden. Ska vi nu bli digitala – för att värna klimatet? Eller ska vi stanna kvar som papperstidskrift – för att värna klimatet? Det finns nog skäl att återvända till den frågan i kommande nummer av Frisinnad Tidskrift.

Men – den sida du nu befinner dig på är ett tecken på att Frisinnad Tidskrift tar ett steg mot att möta läsare och prenumeranter på ett nytt sätt. Frisinnad Tidskrift har funnits som hemsida under flera år. Men den digitala utvecklingen har gjort det möjligt även för en datavan men teknikokunnig person som mig att hantera en hemsida på ett enkelt sätt och ge sidan en fin formgivning.

Denna digitalisering har gjorts möjlig genom en gåva av en av våra läsare. Det är glädjande och något att vara tacksam över. Arbetet med att förverkliga sidan har gjorts av Fredrik Esseen på Daily Kommunikation AB. Och nu hoppas jag att jag som redaktör ska klara av att uppdatera sidan kontinuerligt.

Kommer då Frisinnad Tidskrift att bli helt digital? Svaret på den frågan är nej. Frisinnad Tidskrift är en tidskrift på papper. Vi är fortfarande många som läser en pappersskrift annorlunda än något som publiceras på en skärm. Det finns fördelar med ett sådant läsande. Det kommer vi att värna.

Men – frisinnadtidskrift.se kommer att bli ett komplement, ytterligare en ingång till samtalet om frisinnet idag och i morgon med blickar tillbaka till det som var och som en gång formade det svenska frisinnet.

Publicerad 2017-01-23

Annonser