Om lycka

Göran Nilsson,läkare och professor, redovisar medicinsk forskning om fenomenet lycka och reflekterar över slutsatserna.

"We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of happiness."

Vi anser dessa sanningar som självklara, att alla människor är skapade lika och att de av sin skapare försetts med vissa oförytterliga rättigheter. Till dessa hör liv, frihet och strävan efterlycka.

Orden är hämtade från USA:s självständighetsförklaring som antogs av delegater från de ursprungligen 13 staterna den 4 juli 1776. Författaren var Thomas Jefferson, USA:s blivande tredje president. Tankar från upplysningstidens filosofer, speciellt John Locke, samt från engelska dissidenter, t ex puritanerna, skulle äntligen omsättas i praktiskt samhällsbygge. Istället för att auktoritära regimer hade rätt att utnyttja sina medborgare i stort sett hur som helst skulle medborgarnas rättigheter sättas i centrum.  Skaparen själv utnämndes som grund för den nya ordningen, vilken kan ses som ett slags "gentlemen agreement" mellan förnuftiga människor med god vilja. För en nation till stor del bestående av politiska eller religiösa dissidenter samt en rik flora av invandrargrupper var det nödvändigt med denna ideologiska grund för att skapa en nationell sammanhållning.

Ordethappiness, d v s lycka, kan tyckas banalt i det högtidliga sammanhanget, men det är viktigt. Medborgarens strävan efter lycka betraktades som vällovlig och hennes lycka skulle inte behöva offras för statens, kungens eller religionens krav.

Förespråkare för utopiska samhällsmodeller har ofta hänvisat till den lycka som deras modell skulle föra med sig. "Internationalen åt alla lycka bär" sjunger trosvissa kommunister fastän deras samhällsutopi i praktisk utformning fört med sig så mycket olycka.

Medicinsk forskning om lyckan
På senare år har lycka studerats i ett medicinskt sammanhang. I den ansedda British Medical journal (3 januari 2009)kan man ta del av aktuella medicinska rön om lycka.

Forskningspersonernas lyckonivå mäts med väl utprövade frågeformulär. Ett påtagligt karaktäristikum för lyckan är att den liksom olyckan sprids i sociala nätverk. Den lyckliges bekante har ökad sannolikhet att bli lycklig och detta gäller också den bekantes bekante. Hög lyckonivå kan till och med noteras i ytterligare ett tredje steg, det vill säga bland bekanta till de bekantas bekanta. På så sätt bildas urskiljbara kluster med lyckliga och olyckliga personer. Spridning av positiva emotioner genom känslouttryck som skratt och leenden bidrar till att stärka sammanhållningen och har därmed rimligen ett överlevnadsvärde i den evolutionära utvecklingen.

Spridningsmönster i sociala nätverk liknande dem för lycka har tidigare noterats för fetma och bruk av tobak, alkohol och narkotika. I vissa sociala nätverk är det till exempel accepterat med narkotika, men i andra är det inte så.  Attityderna till narkotika sprids i olika sociala nätverk.

Hög lyckonivå är förenat med låg dödlighet. Detta gäller såväl för friska som för människor med kronisk sjukdom. Kronisk sjukdom utgör inte alltid ett hinder för att uppleva lycka.

Hög lyckonivå motsvaras av vissa mätbara karaktäristika i hjärnans funktion liksom i hormonnivåer i blodet. Man kan fantisera om ett lyckopiller med effekter på hjärnfunktionen så att man blir lycklig.

Tänkbara förklaringar
Det finns flera tänkbara förklaringar till spridning av lycka och olycka i sociala nätverk. Med stor sannolikhet förekommer en direkt påverkan från lyckliga människor genom deras sätt att ge uttryck för sin lycka. Men alternativa förklaringar kan tänkas. En sådan är att lika söker likar. Lyckliga människor dras till varandra medan den olycklige söker sig till olycksbröder.  Studier som följer utvecklingen av lycka över tid talar dock mot att sistnämnda förklaring spelar en avgörande roll. 

I vissa fall kan lyckospridningen förklaras av att en grupp människor tillsammans upplever en situation som framkallar lycka. Lycka sprider sig till exempel snabbt bland supporterklubbens medlemmar när favoritlaget vinner fotbollsmatchen.

Vissa människor har en central placering i olika nätverk och därmed har många kontakter medan andra har mer perifer anknytning till sina nätverk. De med central placering i det sociala nätverket är lyckligare än de med perifer placering.  Att leva i ett större sammanhang tycks främja lyckan.

Som bekant är lyckan ofta obeständig. Lyckospridningen i sociala nätverk klingar rätt snabbt av. Enkätsvar som samlas in från den lyckliges bekanta tidigt efter enkäten med den lycklige, är mer positiva än motsvarande svar efter några månader.

Lyckans spridningseffekt är större än olyckans. Om antalet lyckliga bekanta ökar blir ökningen av den egna lyckan större än reduktionen av lyckan då antalet olyckliga bekanta ökar.

Något överraskande är spridningen av lycka mellan nära vänner av samma kön starkare än spridningen mellan makar. Det är anmärkningsvärt att ett sådant mönster också noteras för spridning av fetma inom sociala nätverk.

Reflexioner
Vad betyder denna forskning i vardagslivet? Man bör inse att de känslouttryck man ger ifrån sig lätt sprider sig. Detta gäller särskilt nyckelpersoner i olika sammanhang. Somliga bär upp ett sammanhang medan andra tynger det.

Men på ett djupare plan kan strävan efter lyckan bli väl stark och det finns behov av att nyansera bedömningen.

En konsekvens av överdriven fixering på att bli lycklig kan vara att de olyckliga lämnas i sticket eftersom man inte orkar med deras olycka och ställer orimliga krav på att ha lyckliga människor omkring sig. Detta är en moraliskt tvivelaktig livshållning. Någon måste faktiskt trösta Knyttet.  Kanske kristendomens unika styrka ligger i att dess huvudperson delar lidandet med mänskligheten. Livet har sina mörka sidor och många har ett tungt öde att bära till exempel med sjukdom, depressionsbenägenhet och social misär.  Visserligen bör olyckan inte idealiseras och än mindre ältas, men den är trots allt värd respekt. Medmänsklighet och ansvarskänsla kan fordra att man ibland låter fokusering på den egna privata lyckan stå tillbaka.

August Strindberg hörde inte till de lyckliga. Det var inget hinder för konstnärlig kreativitet.  Snarare tvärtom. I hans dramaEtt drömspelstiger den indiske guden Indras dotter Agnes ner till människorna, som inte verkar ha det så bra: "Det är synd om människorna."  Hon vill gärna önska dem något gott och formulerar sin önskan så här: "Lycka önskar jag Dig inte men kraft att bära Ditt öde!" Som gammal doktor har jag haft med många människor i en olycklig livssituation att göra och det har lärt mig att gudadottern Agnes´ tillönskan är insiktsfull, klok och sympatisk. Men det hindrar inte att vi bör ta till vara och njuta av det mått av lycka som bereds oss. Som att åka skidor bland skogens snöklädda granar denna vackra vinterdag år 2011. Det är lycka!