Det måste börja med individen- om tolerans och fanatism

Vem blir fanatiker och varför? Strider tolerans mot den mänskliga naturen? Är tolerans bra till varje pris? Ska man vara tolerant mot intoleranta? Varför vill fanatiker alltid omvandla sin omvärld? Och hur kan en fanatiker botas?Agneta Berliner reflekterar och relaterar till ett lunchsamtal om tolerans och fanatism.

Med hjälp av utbildning, humor och nyfikenhet kan man bota fanatism, hävdar den israeliske författaren, professorn i litteratur och fredsförespråkaren Amos Oz. Inför en fullsatt aula på Handelshögskolan i Stockholm samtalade han om tolerans och fanatism med EU- och demokratiminister Birgitta Ohlsson och läraren Christer Mattsson, under ledning av journalist Kajsa Lindohf.

- Det finns en fanatiker i oss alla, tyvärr tycks den fanatiska ådran finnas i de flesta av oss, sade Amos Oz.

Enligt Amos Oz är fanatismen äldre än någon religion eller ideologi. Fanatismen är en ständigt närvarande beståndsdel i den mänskliga naturen. Tolerans är inte något vi föds med utan något som vi måste lära oss. Där Christer Mattsson menade att å andra sidan så är det positivt att de allra flesta människor bär på en förmågan till tolerans inom oss - det gäller bara att väcka den till liv, att utveckla den.

Själv säger Oz sig vara "a recovered fanatic". Och menar att han som barn i Jerusalem var en hjärntvättad liten fanatiker. Döv och blind för varje argument som skilde sig från eller inte passade in i den judisk-sionistiska berättelsen. I bokenHur man botar en fanatikerskriver Oz: "De första ord jag lärde mig säga på engelska förutom ja och nej var faktiskt: Britter, åk hem! som vi judiska barn brukade ropa när vi kastade sten på de brittiska patrullerna i Jerusalem." Oz berättar vidare att han blev botad när han blev god vän med en person som tillhörde "de andra" och upptäckte att "fienden" var ungefär som han själv.

Fanatikern - ett vandrande utropstecken
Fanatikern en altruist och fanatismens innersta väsen är lusten att tvinga andra människor att förändras. Enligt Oz och Mattsson ligger fröet till fanatism alltid i kompromisslös rättfärdighet. En fanatiker anser sig ha rätt till hundra procent. Amos Oz beskriver fanatikern som ett vandrande utropstecken. En person som har svar på alla frågor. Och Christer Mattsson kompletterar bilden med fanatikern som en person som "vet" att det går att skapa ett paradis på jorden.Som ska rädda världen. Och allas våra själar. Alltid för vårt eget bästa. Vare sig vi själva vill eller inte.

Vad som kännetecknar en fanatiker, menar Oz, är också avsaknaden av humor. Humor rymmer förmågan att skratta åt sig själv. Humor är förmågan att se sig så som andra kan se en. Oz har aldrig sett en människa med sinne för humor bli fanatiker.

- Så länge man har sinne för humor är man troligen delvis immun mot fanatism.

Fanatism och extremism är ofta kopplad till en atmosfär av djup hopplöshet. När människor känner att det inte finns annat än nederlag och förödmjukelse kan de ta sin tillflykt till olika former av desperat våld. För att slå tillbaka hopplösheten måste det skapas och sprida hopp, kanske inte enbart bland fanatikerna utan också bland de sansade. De sansade människorna som alltid existerar i ett samhälle. Och som oftast är i klar majoritet.

Birgitta Ohlsson tog upp de värderingsundersökningar som Forum för levande historia har genomfört bland svenska gymnasieelever kring attityder mot judar, romer, muslimer, homosexuella och invandrare. Det finns en kärna av omkring 20 procent som uttrycker tydligt intoleranta attityder, det handlar framförallt om pojkar från socioekonomiskt marginaliserade hem. Detta oroar henne mycket. Dessa 20 procent unga kan vara lättmottagliga för våldsbudskap - de riskerar att utgöra en grogrund för framtida extremism. Demokratiministern citerar den amerikanska författaren James Baldwin; "The most dangerous creation of any society is the man who has nothing to lose."

Hur bota fanatism?
Vad kan då göras för att förebygga fanatism? Vad kan göras för att få människor att se bortom sin fanatism? Birgitta Ohlsson menar att Sverige inte har råd att avstå ifrån det förebyggande arbetet om vi vill förhindra extremism och terrorbrott. Vi måste skapa bättre samordning mellan berörda aktörer och presentera konkreta åtgärder. Vi måste med kraft angripa de faktorer som kan leda till radikalisering och rekrytering. Ohlsson upp flera av de insatser som görs av regeringen för att öka den demokratiska medvetenheten hos unga i riskzonen; framtagning av metodmaterial som kan användas i undervisningen, medel till organisationer som förebygger att unga utvecklar ett antidemokratiskt agerande eller rekryteras till antidemokratiska rörelser, forskning om extremism mm. Hon pekade också på vikten av en nationell handlingsplan mot alla former av våldsbejakande extremism - och på att regeringen tar all form av våldsbejakande extremism på stort allvar, oavsett om det handlar om vitmaktmiljön, den autonoma vänstern eller islamism.

Om humor skapar immunitet mot fanatism så menar Amos Oz att ett annat botemedel är nyfikenhet.

- Barn är alltid nyfikna. Och nyfikenhet är grunden för all utbildning, all kunskap.

En framkomlig förebyggande väg som Oz pekade på där många av oss kan bidra till en mer tolerant värld, är att i vardagen göra barnen medvetna om och uppmärksamma på den enorma spännvidden i människors mångfald. Även Mattsson betonade vikten av att väcka nyfikenhet, inte argumentera mot en ung extremist utan vara kreativ och hitta sätt att få honom eller henne intresserad

Denna naturliga nyfikenhet är givetvis något som lärare och skolsystem i hög grad bör väcka, bejaka och stimulera. Liksom fantasi - förmågan att kunna föreställa sig "den andra".  En av möjligheterna att förändra en fanatisk person är att få henne att förstå sin motpart. Man behöver inte älska varandra. Man behöver inte hålla med varandra. Men man behöver förstå att andra människor har andra åsikter och resonerar på ett annat sätt än man själv.

Dessa vandrande utropstecken - hur botar man dem? Mycken tid, ett brinnande personligt engagemang och ett oändligt tålamod krävs. Christer Mattsson beskrev detta med talande konkreta exempel från sitt arbete med att identifiera varningssignaler kring framförallt unga pojkar som växer upp i främlingsfientliga miljöer och vägleda dem bort från rasistiska våldsideologier till en fungerande skolgemenskap. Det handlar om att vinna varje ung persons förtroende och respekt. Det handlar om att inte bemöta intolerans med intolerans, inte tala om för andra hur fel de har. Det handlar om att lyssna - inte om att "vinna debatten". Det handlar om att komma bort från vi- och dom-tänkandet. Betydelsen av att någon ser den unga personen som den individ han är. Erfarenheter som Mattsson har fått genom sitt internationellt erkända mångåriga arbete för tolerans och mot rasism och som förra året belönades med Anna Lindh-stipendiet.

Christer Mattsson är en av initiativtagarna till "Kungälvsmodellen" som används i det Toleransprojekt som startades i Kungälv efter att den 14-årige John Hron mördats av en grupp nynazister 1995. En långsiktig arbetsprocess i olika steg för att bemöta social oro och intolerans på en skola. En modell som verkar för tolerans genom att låta skolungdomar med hjälp av undervisning och reflektion undersöka villkoren för människor att samexistera. Med respekt för varje människas rätt att uttrycka sin syn på världen skapas ett förtroende och en öppenhet för att undersöka andras sätt att förstå tillvaron. Tillsammans med kunskaper om människans erfarenheter från Förintelsen och andra folkmord har detta under lång tid visats sig vara mer verkningsfullt för motverkande av nazism och intolerans än ensidigt fördömande.

En människa som förstår skillnader mellan sina medmänniskor och känner empati med andra, den människan är inte fanatiker. Kanske är det just detta enkla och självklara som är så svårt. Och där jag, även om det inte diskuterades på detta lunchseminarium, är övertygad om att skönlitteratur och läsande är goda hjälpmedel mot fanatism. Där läsande kan öppna nya världar, skapa nyfikenhet, föda empati. Där nyfikenheten och läsandet hjälper oss att växa som människor, vare sig vi är barn eller vuxna. Hjälper oss att inse den enorma mångfald (och rikedom) som det finns i världen. Det är ingen tillfällighet att Amos Oz bok Hur man botar en fanatiker, fylld av skärpa och klokheter, i flera år har skickats ut till alla elever i gymnasiets årskurs två i hela landet. Och där deras lärare har fått en tillhörande lärarhandling som hjälp till de diskussioner som förhoppningsvis kommer att äga rum i klassrummen.

Allting måste börja med den enskilda individen
Mycket av det som de tre talarna, var och en fyllda med erfarenhet av arbete för tolerans och mot fanatismen, tangerade att ett verkningsfullt arbete till slut handlar om individen. Infekterade konflikter kan upphöra. Toleransen i världen kan öka. Om människor lyckas se den andra personen. Men det måste börja med den enskilda individen.

Ett av Birgitta Ohlssons huvudbudskap under samtalet var till exempel att vikten i allt tolerans-arbete är att se till den enskilda individen och dess drivkrafter istället för att i alltför hög grad utgå från vilken typ av gruppering individen tillhör. Fokus måste alltså vara på individerna som är inblandade i extremistisk verksamhet, snarare än den ideologiska eller religiösa inriktning de säger sig företräda.

Vid spridandet av demokrati i länder som idag är diktaturer tog både Ohlsson och Oz upp vikten av att fokus för bistånd och liknande åtgärder framförallt bör ligga på kvinnors deltagande.  
- Det finns ett kinesiskt ordspråk som lyder "när du undervisar en man undervisar du en person, men när du undervisar en kvinna undervisar du en hel familj". Just eftersom åtgärder riktade mot kvinnor ofta har sådana spridningseffekter blir de extra effektiva i kampen för demokrati, sade Birgitta Ohlsson.

Amos Oz sade sig känna hoppfullhet inför framtiden med tanke på alla de personer som tar ställning och initiativ för demokrati runt om i världen. Oz menade att när några av arabstaterna blir demokratier, då blir det fred i Mellanöstern.

Alla har en tesked
Lunchsamtalet var ett samarbete mellan Stiftelsen Teskedsorden, Expo Utbildning, Handelshögskolan i Stockholms studentförening och bokförlaget Wahlström & Widstrand.

Teskedsorden, som arbetar för ökad tolerans människor emellan, har som inspirationskälla just Amos Oz som också är hedersmedlem i stiftelsen. Syftet är att uppmuntra och belöna dem som med ord och handling bidrar till respektfull dialog mellan människor och river murar av etnicitet, social ställning, ålder, kön, religion eller politik. Camilla Nagler är generalsekreterare i Teskedorden, Mikael Kamras ordförande och i styrelsen sitter även bland andra Lars Leijonborg.

Namnet på stiftelsen kommer från Amos Oz insiktsfulla bok Hur man botar en fanatiker. I den menar han att en människa handlar på ett av följande tre sätt om det börjar brinna:

• Hon springer från eldsvådan så fort hon bara kan och bryr sig inte om dem som inte kan springa.
• Hon skriver en ilsken insändare till tidningen och kräver en ansvarig makthavares avgång.
• Hon hämtar en hink vatten och öser ut vattnet över elden. Och om hon inte har någon hink så tar hon ett glas och om hon inte hittar ett glas så tar hon en tesked.

Alla människor har en tesked och om vi alla tar en tesked med vatten så kan vi faktiskt släcka elden.Teskedsorden menar att den växande fanatismen runt om i världen är just nu den kanske farligaste eld som behöver släckas - och om det ska vara möjligt måste alla "goda krafter" hjälpas åt.

Teskedsorden delar årligen ut stipendier till människor och/eller grupper av människor som gör insatser i Teskedsordens anda. Teskedsorden samarbetar också med Expo för att starta diskussioner i skolor runt om i landet om fanatism och tolerans.

Mångfald är kul
Min nu vuxna son hade som liten svårt att ta till sig varför så många vuxna pratade om olikheter. Sonen tyckte inte att detta var viktigt att fästa avseende vid. Han hade själv en inställning att alla var lika värda, även om utseende och sätt kunde skilja sig åt. Så enkelt var det i hans värld och det tyckte han var kul. Som 6-åring kom han dock på varför detta med olikheter förmodligen var viktigt; "Det skulle vara svårt att hålla reda på alla, om ingen var annorlunda.". Amos Oz uttrycker det annorlunda:
- Tänk hur tråkigt ett samhälle skulle vara om alla var likadana.

Och den alltid spirituelle Oz, upphovsmannen till de bevingade orden "Make peace, not love", avrundade samtalet med budskapet att "diversity is fun"; mångfald är kul. Insikten om att mångfald är kul, det underminerar fanatismen, menade Amos Oz. Så länge vi tror på mångfald och olikheter; i familjen, i klassrummet, i samhället, så länge går det att både ha en stark övertygelseochvara tolerant.

Birgitta Ohlsson och Amos Oz

 ………………………………………………………………………………………………………

I samband med lunchseminariet delade Stiftelsen Teskedsorden ut sitt årliga bokpris. Årets pristagare är Arkan Assad för hans roman Stjärnlösa nätter. Juryns motivering lyder: "Ett starkt vittnesmål om kollisionen mellan en far och son och mellan västerlandets tro på individualitet och mellanösterns starka familjetradition. Men också en berättelse om en ung mans dröm att välja sin hustru av kärlek - en frihetsdröm som nästan kostar honom livet".

För mer information om Teskedsorden och för att göra rekommendera inför stipendierna, se: www.teskedsorden.se