Sekulär stat i ett mångreligöst samhälle

Med God bless you avslutar Barrack Obama och många andra amerikanska politiska ledare sina tal. Och detta i en stat som från allra första början grundade sig på en sekulär konstitution. Detta berodde inte på att grundlagsfäderna var antireligiösa, utan därför att många av medborgarna hade kommit till Amerika på flykt undan europeiska stater som i ohelig allians med kyrkor förtryckte religiösa minoriteter med inkvisitoriska och djävulska metoder. I det liberala Amerikas Förenta Stater skulle kyrkor och enskilda fritt kunna utöva sin tro.

God bless you- traditionen uttrycker att en sekulär stat med konfessionellt fullständigt opåverkade lagar och institutioner samtidigt mycket väl kan erkänna att religion - avarterna frånräknade - är en starkt positiv kraft i samhället.

Numera är Sverige en sekulär stat. Åtminstone nästan. Visserligen ska statschefen bekänna sig till den evangelisk-lutherska läran, en speciell lag reglerar Svenska kyrkan och de två största partierna moderaterna och socialdemokraterna styr denna kyrka via sina partiorganisationer. Men detta till trots skulle det bli ett himla liv i medierna om kungen eller en ledande politiker skulle avsluta ett tal med Gud välsigne er.När hördes över huvud taget senast en svensk ledande politiker tala uppskattande om religion som något gott i vårt samhälle?

När den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt höll sitt jultal på Skansen ägnade han en stor del av talet åt religionen och dess destruktiva sidor, med utgångspunkt i det islamistiska terrorattentatet i Stockholm strax före jul. Statsministern framhöll också allas rätt till religionsfrihet. Men inget i hans tal gav någon antydan om att religionen kan vara en positiv kraft i människors liv,skriver Ulf Jonsson i artikelnTill den sekulära statens lov i detta nummer.

Politikers beröringsångest för religion förstärks förmodligen av en viss typ av modern ateism som förlöjligar troende människor som vidskepliga och omoderna. Och vem vill vara det? Men läs mer om denna fundamentalistiska ateism i Folke Lindgärdes artikel i detta nummer Ödmjukhet inför det ovetbara.

Dock verkar det som om många svenskar är mer positiva till religion i praktiken än i teorin. Tänk bara på alla kyrkliga vigslar (inklusive prinsessors), begravningar och för att inte tala om vilka folkliga uppslutningar som kan mobiliseras mot skolor som vägrar att ha skolavslutningar någon annanstans än i kyrkan. Religiösa uttrycksformer tar en större plats i vårt samhälle än vi kanske är medvetna om.

Mycket av det goda i den moderna välfärdsstaten är resultat av påverkan från religiöst håll.

Folkpartiets föregångare Frisinnade Landsföreningen präglades av en allians mellan liberalism och religion i kamp mot en förtryckande överhet; stat och statskyrka i förening. Ledande liberaler i Sverige har anledning att uttrycka ett hörbart erkännande av att de goda krafterna i många olika religioner har stor betydelse för att utveckla ett gott samhället.