Friheten eller döden

Friheten eller döden är onekligen ett dramatiskt tema. Bilden på framsidan av detta nummer är ett foto av en tavla med den beteckningen,en målningfrån 1793 av fransmannen Jean-Baptiste Regnault. Det var en tid när franska revolutionen hade gått in i sitt mest extrema skede. Det var terrorns tid, men också en tid med hopp om demokrati och jämlikhet - som dock inte kom att infrias förrän långt senare.

Friheten eller döden. Temat är aktuellare än någonsin. Den tunisiska frihetskampen under våren börjar med att en ung grönsakshandlare väljer döden i förtvivlan över att inte få leva i frihet. Medan den syriska diktaturens kulor skjuter prick på människor i begravningstågen efter dem som redan är dödade av regimen, går revoltörer ut på gatorna i vit liksvepning för att sätta allvar bakom orden att det är friheten eller döden som gäller. Men även om vi som redan lever med alla upptänkliga fri- och rättigheter känner oss upplivade av de pågående rebellrörelserna i Nordafrika och Mellanöstern, så finns i bakhuvudet en oro för hur det ska sluta. Friheten eller döden? Verkligheten är mer komplex än så.

Just om detta handlar Mats Lindberg artikel i detta nummer:Revolutionens anatomi och revolutionens möjligheter.Så nära som denna vår har aldrig så omfattande och blodiga revolutioner varit oss här i Sverige. Rakt in i våra vardagsrum "träder vanliga människor med vanliga önskningar och vanliga politiska åsikter. Demokratiska studenter, politiska liberaler, moderata islamister, demokratiska socialister, regimkritiker och regimförsvarare  - men alla fullt begripliga. Ungdomarna talar engelska, lever med facebook och sina mobiler och ser ut som barnens klasskamrater" (Lindberg).

Den svenska vägen till mänskliga fri- och rättigheter och demokrati var tack vare kloka politiker jämförelsevis mycket fridsam. De omvälvande händelserna på kontinenten 1918 och hotande revolutionär oro också i Sverige fick den liberale statsministern Nils Edén att i ett kritiskt läge och under samarbete med socialdemokratiska koalitionsbröder mycket snabbt lägga fram förslag om bland annat rösträttsreformer, vilket lugnade den folkliga opinionen.

Men icke må förglömmas enskilda personer i Sverige som dessförinnan kämpat hårda duster med en diktatorisk överhet. Ami Lönnroths - Per-Eric Mattssons artikel i detta nummer om den för majestätsbrott dödsdömde Anders Lindeberg som, senare benådad, icke desto mindre blev grundare av Kungliga Dramatiska Teatern är en berättelse om detta.

För övrigt tangerar de flesta av artiklarna i detta nummer tematFriheten eller döden.

Håll till godo!