Äppelmos julen 2011
En dag före jul fick vi besök av en god vän. Ofta har man ju vid
ett sådant tillfälle en julblomma eller kanske en chokladask med
sig. Men i stället fick vi en stor burk märkt med prydlig etikett
om innehållet, som var hemmalagat äpplemos.
Tänk vad praktiskt med en sådan etikett. Tydlig beskrivning av
innehållet och en tidpunkt när den gjordes. Så man ser hur gammal
den är om det är något kvar i burken när man hittar den framemot
våren.
Etiketter på varandra
Vad skönt det vore om de etiketter vi sätter på varandra kunde ha
samma enkla tydlighet. Men vi människor är bra mycket mer
komplicerade än vad äpplemos är. Därför stämmer aldrig våra försök
att sätta en enkel beskrivning på folk vi möter. Ändå envisas vi
med att försöka. Höger eller vänster, konservativ eller liberal,
troende eller ateist är bara några exempel på det här enkla med
farliga sättet att placera folk i olika läger. När vi lär känna
varandra blir det så tydligt att så enkla generaliseringar inte ger
en sann bild. Till exempel känner jag liberaler som ibland kan
tycka att Folkpartiet kommit fel i någon fråga. Eller vänsterfolk
som erkänner att visst har Alliansregeringen en bra politik då och
då.
Ännu värre blir det när vi för samman flera sådan här enkla
beskrivningar och tror att vi ger en sann bild . "Det vet vi
ju att islamister är fientliga till västvärlden och oftast är
terrorister" Eller att "alla kristna är konservativa och
homofober". Sådana etiketter kommer aldrig ens nära
sanningen.
Närhet kan öka tolerans
För några år sedan när många människor kom till Sverige från det
forna Jugoslavien under kriget på Balkan, berättade en vän om ett
samtal som han hade med sin granne. Grannen tyckte att nu får väl
ändå regeringen sätta stopp och sända flyktingarna tillbaks. Men
min vän påpekade att vi ju har träffat två av alla dessa och känner
till deras bakgrund. Inte kan vi kräva att de skickas tillbaka.
Svaret kan du kanske redan ana. " Dom två ja, men alla andra
- det är bara för mycket." Etiketten "ovälkomna flyktingar" höll
inte när det var några som grannen lärt känna lite mer.
Tokiga etiketter leder oss fel. Kan skapa ovilja till
kontakter utanför den egna kretsen eller i värsta fall rädsla som
stänger in oss och minskar vår öppenhet. Många fördomar hos mig och
kanske hos dig döljs i förenklade beskrivningar. En som jag kämpar
med är denna: "Alla psykologer borde egentligen själva gå till en
psykolog". Så fort jag hör något flummigt uttalande från någon
psykolog förstärks min fördom. Fast jag ju egentligen vet att detta
inte är en sann beskrivning av en hel yrkeskår.
Har vi etiketter märkta med äpplemos?
Vi bör nog tänka igenom hur vi värderar människor vi möter, du och
jag. Fråga oss då och då hur sann den bild vi har skapat oss är.
Har vi tillräckligt mycket kunskap för att kunna lita på att den
stämmer? Eller har vi tagit till en äpplemosetikett?
Nej, människor är inte som äpplemos. Tack och lov för det! Fast
det vore enklare. Nu får vi istället jobba med att komma till rätta
med våra enkla klichéer. Och kanske öppna oss lite mer på ett sätt
som kan berika våra egna liv.
Lennart.Olsson@liberal.se